Behandling

Har man en ätstörning räcker det inte att “bara” anstränga sig mer för att bli frisk, precis som en astmatiker inte bara kan anstränga sig för att kunna andas. Ett första steg är att sträcka ut en hand till en anhörig eller direkt till vården, och berätta att man mår dåligt. Därefter sätts en rad processer igång, som diagnostisering, terapibehandlingar och eventuellt medicinering.

Behandling av ortorexi

Idag finns inga läkemedel som direkt behandlar ätstörningen. Istället medicineras underliggande faktorer som ångest, tvångstankar och depression.

Viktigt att våga “komma ut” med sin ortorexi och be om hjälp

Kanske det viktigaste steget man kan ta som ortorektiker, är att acceptera problemet för sig själv och berätta för någon att man vill ha hjälp. Detta kan låta enkelt, men är otroligt svårt för någon där sjukdomen kommit smygande och långsamt tagit över.

Många gånger har ortorektikern behövt smyga med sitt beteende för att undvika “negativa” kommentarer från sin omgivning, och för att då kunna göra en helomvändning och berätta hur allt är, kan kännas totalt omöjligt.

Så söker man vård för sin ätstörning

Är man under 18 år kan man kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning, vårdcentralen, eller bup (barn- och ungdomspsykiatrin).

Är man över 18 år kan man kontakta vårdcentralen, en psykiatrisk mottagning, eller företagshälsovården. Studerar man kan man även kontakta studenthälsan, och är man under 25 år (ibland 20 hos vissa mottagningar) är man välkommen att kontakta en ungdomsmottagning.

Stödlinjer, för barn och vuxna med ortorexi

Vill man inte prata med sin partner eller någon i sin familj kan man parallellt med vården även vända sig till någon av alla de stödlinjer som finns: 

  • Frisk och fri – Riksföreningen mot ätstörningar
  • SHEDO – Föreningen för dig som har ätstörningar eller självskadebeteende
  • Ätstörningszonen – För personer med ätstörning och identifierar sig som tjejer i åldern 10-25 år.
  • Friends – Stöd för unga som mår dåligt
  • Bris – Stöd för barn och unga som mår dåligt
  • Jourhavande medmänniska – Prata eller chatta med en stöttande medmänniska

Det finns även stödlinjer för föräldrar och anhöriga till barn med ätstörningar:

  • Föräldralinjen – För föräldrar och andra vuxna som är oroliga för barn eller ungdomar i sin närhet.
  • Anhöriglinjen – Stöd för anhöriga och närstående.
  • Bris – Stöd för vuxna som är oroliga för ett barn

För barn som mår dåligt finns fler stödnummer, chattar och mailadresser på UMO.se.

Samtalsterapi

När man äntligen börjat prata med andra får man automatiskt ett nytt perspektiv och blir inte längre är ensam om sina tankar och i sin ångest. Alla är värda att bli lyssnad på, och ingen människa är mindre värd bara för att man fötts med en viss kombination av gener.

Terapi är just nu den behandlingsform som fungerar bäst mot ätstörningar som ortorexi. Ofta används olika former av terapier, som bland annat familjeterapi, där hela familjen blir insatt i sjukdomen och situationen, men även psykoterapi, KBT och andra typer av samtalsbehandlingar.

De vanligaste terapiformerna är:

  • Familjeterapi
  • KBT (kognitiv beteendeterapi)
  • Psykodynamisk terapi
  • Kroppsinriktad behandling
  • IPT (interpersonell psykoterapi)
  • Psykopedagogik
  • Dagvårdsbehandling
  • Gruppterapi

Familjeterapi och någon form av samtalsterapi som KBT eller psykoterapi för den som är drabbad, är det vanligaste sättet att få hjälp på.

Läkemedel mot ortorexi

Just nu forskas det mycket om ortorexi, och andra ätstörningar och hur de ska kunna behandlas med olika typer av läkemedel som direkt påverkar de gener som är orsaken till sjukdomen. 

Under tiden dessa utvecklas, behandlar man istället ångesten, tvångstankar och eventuella depressioner eller magproblem som ortorektikern har.

Behandling av fysiska skador eller undernäring

Ibland kan ortorexi ge fysiska skador, som undernäring, skador på organ, eller andra skador på kroppen efter en lång tids hård träning. Då kan man ibland behöva läggas in på sjukhus.

Kan jag få hjälp av en kostrådgivare om jag har ortorexi?

Ja, många personer med ätstörningar blir hjälpta av kostrådgivare genom att förstå och se på maten ur ett vetenskapligt och mindre känslomässigt laddat perspektiv.

Vad händer om jag inte får den hjälp jag behöver?

I Sverige ska alla få den vård de behöver. Känner man sig inte nöjd med vården, kan man alltid byta läkare/psykolog eller mottagning för att få den hjälp man vill ha.