Vilka drabbas och varför?

Alla kan drabbas av ätstörningar som ortorexi, men risken skiljer sig åt mellan individer. En person med särskilt sårbara gener, har större risk att drabbas än någon som inte har det. Har man dessa gener och samtidigt utsätts för stor psykisk stress, kan detta på sikt medföra att träningen och kosten utvecklas till ett medel för att tillfälligt lindra ångesten, som på sikt blir allt värre.

Vissa gener ger ökad risk

Ens gener påverkar ungefär hälften av risken (40-60%) att drabbas av ortorexi. Detta har man kommit fram till genom tvillingstudier, där man följt ett tvillingpar, vars syskon har en ätstörning, för att se om den andra också kommer utveckla sjukdomen i framtiden.

Just nu kartläggs alla våra gener flitigt, och man börjar få en större överblick på exakt vilka gener som ger en ökad risk för specifika sjukdomar, som till exempel ortorexi. Hos personer med ätstörningar är generna på ett område på kromosom 12 särskilt intressanta, då denna del, förutom ätstörningar även är kopplade till ångest och OCD (tvångstankar).

Man ser också att gener som är associerade med hög utbildningsnivå och prestation även förekommer ofta hos personer med ätstörningar.

Ens barndom påverkar

Risken att drabbas av ortorexi ökar om man haft en traumatisk, kravfylld eller ångestladdad barndom. Ett barn som växer upp med höga krav och inte får det villkorslösa stöd och kärlek den behöver, kommer redan som barn lära sig olika knep för att själv tillfälligt lindra ångesten i vissa situationer. Detta otrygga beteende kan i tonåren (och i vuxen ålder), leda till ökad ångest och tvång som bland annat ortorexi.

Psykiska påfrestningar och kriser utlöser sjukdomen

En kris i livet kan göra att en person med extra sårbarhet utvecklar ortorexi. Detta kan till exempel vara att man blir mobbad i skolan, att ens föräldrar separerar, att det tar slut med sin partner, för höga krav i skolan, eller annat som blir psykiskt påfrestande.

Hos många kan påfrestningen kännas så pass stor att de låter tvånget styra helt. Träningen och kosten tar allt större tid och kraft, och till slut känns träningen och kontrollbehovet inte roligt längre, men blir ändå en sorts flykt från ångesten. Detta är en beteende som är svårt att bryta, men det går. Får man hjälp tidigt i insjuknandet är det betydligt lättare att bli frisk.

Vilka är det främst som drabbas?

Kvinnor är överrepresenterade när det gäller ätstörningar, och detta gäller även vid ortorexi. Trots att fler män tränar på gym, är det fler kvinnor än män som tränar varje dag eller mer än en gång per dag. Man brukar räkna på att ungefär 80-90% av de med ätstörningar är kvinnor och 10-20% är män, men att andelen män ökar.
Främst är det i unga tonåren som någon utvecklar ortorexi, men sjukdomen kan även komma senare. Det är också möjligt att en ätstörning som anorexi går över till att bli mer som en ortorektisk ätstörning senare i livet.

Kan man testa sig för ätstörningar?

Just nu diagnosticeras ätstörningar med en dialog tillsammans med läkare/psykolog och eventuellt familj. I framtiden tror dock forskare att man ska kunna använda sig av salivprov (DNA-prov) för att kunna se om man har, eller har stor risk att drabbas av en ätstörning.